Hunney

Jag gjorde mig illa förut. Det kom lite blod. Bara lite.

Barnen undrade vad jag gjort och innan jag hunnit ordet av var förslaget att några dumma gubbar slagit mig.
Jag trodde det hela var en lek och hakade på.
- ja, det var dom dumma gubbarna, blev så mitt svar.
Jaha, sade mindy. Det lät som om hon brydde sig. Gjorde det ont?
- Lite grann, svarade jag.
Jaha, sade mindy. Och det lät igen som om hon brydde sig.

Uppenbarligen brydde hon sig väldigt mycket för en halv minut senare såg jag henne smyga omkring.
Med svag svag röst, väldigt nervös, sade hon ut i tomma luften "hallå? dumma gubbarna, är ni häääär? Hallå?". Det lät nästan som en viskning.
Jag frågade vad hon gjorde, och med lite mer pondus klargjorde hon att hon var stark, hon visade mig sin armbåge, och att hon skulle slå dom dumma gubbarna som gjort mig illa.
- Ingen får göra ont på dej mamma, jag ska slå dom så dom får mera ont!

Ena delen av mig tänkte "ååååååååh så söt hon är, min lilla älskling". Den andra delen tänkte mest att "den lilla tjejen, ska hon börja slåss nu också?".

Hrm....

***

Utbildades idag igen för personal. I ett annat program.
Folk var upptagna åt alla håll så jag kände mig mest i vägen sista timmarna.
Satt i receptionen en stund. Fick mer tider av chefen en stund. Och pluggade på kursmaterialet en annan stund.

Guar; jag ska bara jobba 16 timmar i veckan på personal. skitkul, verkligen! Men övrig tid kommer jag jobba som förut, både kassa, kk och dl/kl.

Hoppas dock att detta leder till något mer seriöst på heltid. Det är en fot in och det gillar jag. Och det är skönt att få mer riktiga tider. 25.25 är inte helt dumt.
Rent krasst jobbar jag ju egentligen bara 16 timmnar ena veckan och 34 timmar andra, med varannan helg inräknat.

puss