en god natts sömn, och 4års kontroll
Jag frågade sonen " har du sovit gott?"
- ja, det har jag gjort. Jag blundade hela natten, men sen öppnade jag ögonen och då tänkte jag att jag ska läsa korsord. Jag tror det är dags att jag lär mig läsa korsord nu".
=)
***
Så var det dags för fyraårskontroll.
Sonen hade fått en hel del förklarat för sig, av mamman - som tydligen inte visste värst mkt om 4 årskontroller...
Han tyckte inte att det stämde bra överens med det jag sagt.
Ändå sade jag att vi skulle visa att vi ser bra, att vi hör bra och att vi kan gå balansgång.
Han kunde inte förstå varför inte han skulle få kolla i den roliga leksakslådan som dottern fick göra på sin 2½års kontroll.
Han tyckte det verkade vara en bättre idé än att kika på bokstäver genom sjörövaröga, eller att lyssna på fåniga pip i fåniga hörlurar, eller gå på en fånig tejpbit på golvet.
Allt gick käpprätt åt pipsvängen. Tillslut tröttnade mamman och frågade om han ville komma tillbaka igen? Det ville han inte, och då sade jag att vi kommer fortsätta komma hit igen och igen och igen tills dess han visar vad han kan. Han öppnade sig liiiiite. Men så råkade mamman fråga om han ville ha en present. och det ville han visst, mamman skämdes lite över att muta när bvc-tanten hörde - men hellre det än att hon ska tro att han är den bebis han verkade med sitt bebisspråk som han lagt till med sista timmen.
Efter att fått papper och penna (och visat att han kan rita med både höger och vänster, vilket också förbryllade bvctanten) och fick rita morfar (en tjock gubbe, med ytterst lite hår, massa skägg, en godispåse i handen - vid sitt hus med en stor fin dörr och en strålande fin sol i himmlen. Och med avslutningen TOILLE med hjälp av mamman "kan du skriva ett E?" "Kan du skriva ett L?" "och ett till L" etc) så blev han på bättre humör. Vi enades om att försöka kika på bokstäverna och han klarade allt. Han fick lyssna på de fåniga ljuden, men hinken med bollar tog vi bort och lät honom argt som ett bi säga till när han hörde ljudet. Innan vi skulle gå hem gick jag balansgång och då gjorde sonen med det.
Han slipper komma tillbaka för ett nytt test (tack o lov, det tog över en och en halv timme!). Vet inte om det var för att han klarade allt eller för att hon tröttnade på hans stönighet.....
Nån present har han inte fått, men han fick leka med kompis och det dög gott och väl!
Dock märktes det på hans humör under kvällen att han inte varit nöjd hela dagen. Han fick vredesutbrott titt som tätt. Precis som hos BVC tanten.
Jag känner min son, jag vet att han INTE gillar full uppmärksamhet på sig själv....
- ja, det har jag gjort. Jag blundade hela natten, men sen öppnade jag ögonen och då tänkte jag att jag ska läsa korsord. Jag tror det är dags att jag lär mig läsa korsord nu".
=)
***
Så var det dags för fyraårskontroll.
Sonen hade fått en hel del förklarat för sig, av mamman - som tydligen inte visste värst mkt om 4 årskontroller...
Han tyckte inte att det stämde bra överens med det jag sagt.
Ändå sade jag att vi skulle visa att vi ser bra, att vi hör bra och att vi kan gå balansgång.
Han kunde inte förstå varför inte han skulle få kolla i den roliga leksakslådan som dottern fick göra på sin 2½års kontroll.
Han tyckte det verkade vara en bättre idé än att kika på bokstäver genom sjörövaröga, eller att lyssna på fåniga pip i fåniga hörlurar, eller gå på en fånig tejpbit på golvet.
Allt gick käpprätt åt pipsvängen. Tillslut tröttnade mamman och frågade om han ville komma tillbaka igen? Det ville han inte, och då sade jag att vi kommer fortsätta komma hit igen och igen och igen tills dess han visar vad han kan. Han öppnade sig liiiiite. Men så råkade mamman fråga om han ville ha en present. och det ville han visst, mamman skämdes lite över att muta när bvc-tanten hörde - men hellre det än att hon ska tro att han är den bebis han verkade med sitt bebisspråk som han lagt till med sista timmen.
Efter att fått papper och penna (och visat att han kan rita med både höger och vänster, vilket också förbryllade bvctanten) och fick rita morfar (en tjock gubbe, med ytterst lite hår, massa skägg, en godispåse i handen - vid sitt hus med en stor fin dörr och en strålande fin sol i himmlen. Och med avslutningen TOILLE med hjälp av mamman "kan du skriva ett E?" "Kan du skriva ett L?" "och ett till L" etc) så blev han på bättre humör. Vi enades om att försöka kika på bokstäverna och han klarade allt. Han fick lyssna på de fåniga ljuden, men hinken med bollar tog vi bort och lät honom argt som ett bi säga till när han hörde ljudet. Innan vi skulle gå hem gick jag balansgång och då gjorde sonen med det.
Han slipper komma tillbaka för ett nytt test (tack o lov, det tog över en och en halv timme!). Vet inte om det var för att han klarade allt eller för att hon tröttnade på hans stönighet.....
Nån present har han inte fått, men han fick leka med kompis och det dög gott och väl!
Dock märktes det på hans humör under kvällen att han inte varit nöjd hela dagen. Han fick vredesutbrott titt som tätt. Precis som hos BVC tanten.
Jag känner min son, jag vet att han INTE gillar full uppmärksamhet på sig själv....
larm
Idag på jobbet gick larmet.
Ett hemligt kodlarm som bara personalen känner till.
Fy fan vad rädd jag blev!!!
Alla kassörer tittade som stora frågetecken på varandra, log mot kunden och tog betalt.
Vi inväntade kommando om vad som skulle ske härnäst.
Brandbilarna kom.
Och vi fortsatte le mot våra kunder.
När de blev oroliga över vad larmet kunde vara, så log vi mot dem och sade lugnande ord.
Inombords var åtminstone jag skitskraj!
Efteråt fick jag höra att det varit för varm ånga vid disken (?) i restaurangen.
Ingen fara alls.
Men att döma från vad all personal sagt var det fler än jag som varit skitskraja!
När chefen kom o frågade hur det var med mig kunde jag inte säga annat än "bra!" eftersom kunderna stod alldeles intill.
Ps, kodlarmet vi hörde är en uppmaning till personalen att vara beredda.
Därför som vi inte utrymde. Innan dess ska "faran" lokaliseras.
När utrymning sker så förstår alla vad saken gäller.
Koden vi hörde var alltså till för skärpt uppmärksamhet.
All personal måste till sin avdelning. Alla chefer ska posteras ut etc.
Därefter har vi speciella regler att följa, vid ev utrymning. Och självklart kommer vi i personalen ut allra sist.
Alltså, ingen fara på färde - vart dock skitskraj ändå, eftersom vi inte visste om det var övning eller allvar.
***
Efteråt fick jag för mig att ensam kvinna reder sig själv. Lite för mycket.
Så jag tog ett varv inne på IKEA, köpte mig en expedit och ett litet databord till kidsens lekdator.
Sedan insåg jag....jag är ensam....får expediten plats i bilen?...orkar jag bära???
Men jorå, ensam kvinna reder sig självt alldeles utmärkt!
Jag fick in hyllan efter lite skruvande och justerande med sätena.
Däremot var det ett helvete att få ut!
***
När jag hämtade barnen fick vi vara med om en syn vi aldrig vill se igen.
En pappa som inte gjorde bra ifrån sig. Alls.
Dagispersonalen stod längst bort och iakttog, medans jag ställde mig en meter ifrån honom.
Han skulle se att han var sedd.
Jag vågade inte ingripa eftersom jag hade mina egna barn med, dessutom ville jag inte konfrontera honom när så många barn var med. Däremot sade jag till dagisfröken att jag tänker ta upp detta med dagispersonalen i morgon.
Min Elliot tog illa vid av vad han sett. Jag satte mig på huk och pratade lugnande med honom, men han tog upp händelsen flera gånger under kvällen.
Så att dagisfröken hörde sade jag att vi kommer prata med fröken om detta i morgon, så behöver du prata så kan du prata både med mig och med dem.
Fy fan, vissa ska inte få vara föräldrar....
Ett hemligt kodlarm som bara personalen känner till.
Fy fan vad rädd jag blev!!!
Alla kassörer tittade som stora frågetecken på varandra, log mot kunden och tog betalt.
Vi inväntade kommando om vad som skulle ske härnäst.
Brandbilarna kom.
Och vi fortsatte le mot våra kunder.
När de blev oroliga över vad larmet kunde vara, så log vi mot dem och sade lugnande ord.
Inombords var åtminstone jag skitskraj!
Efteråt fick jag höra att det varit för varm ånga vid disken (?) i restaurangen.
Ingen fara alls.
Men att döma från vad all personal sagt var det fler än jag som varit skitskraja!
När chefen kom o frågade hur det var med mig kunde jag inte säga annat än "bra!" eftersom kunderna stod alldeles intill.
Ps, kodlarmet vi hörde är en uppmaning till personalen att vara beredda.
Därför som vi inte utrymde. Innan dess ska "faran" lokaliseras.
När utrymning sker så förstår alla vad saken gäller.
Koden vi hörde var alltså till för skärpt uppmärksamhet.
All personal måste till sin avdelning. Alla chefer ska posteras ut etc.
Därefter har vi speciella regler att följa, vid ev utrymning. Och självklart kommer vi i personalen ut allra sist.
Alltså, ingen fara på färde - vart dock skitskraj ändå, eftersom vi inte visste om det var övning eller allvar.
***
Efteråt fick jag för mig att ensam kvinna reder sig själv. Lite för mycket.
Så jag tog ett varv inne på IKEA, köpte mig en expedit och ett litet databord till kidsens lekdator.
Sedan insåg jag....jag är ensam....får expediten plats i bilen?...orkar jag bära???
Men jorå, ensam kvinna reder sig självt alldeles utmärkt!
Jag fick in hyllan efter lite skruvande och justerande med sätena.
Däremot var det ett helvete att få ut!
***
När jag hämtade barnen fick vi vara med om en syn vi aldrig vill se igen.
En pappa som inte gjorde bra ifrån sig. Alls.
Dagispersonalen stod längst bort och iakttog, medans jag ställde mig en meter ifrån honom.
Han skulle se att han var sedd.
Jag vågade inte ingripa eftersom jag hade mina egna barn med, dessutom ville jag inte konfrontera honom när så många barn var med. Däremot sade jag till dagisfröken att jag tänker ta upp detta med dagispersonalen i morgon.
Min Elliot tog illa vid av vad han sett. Jag satte mig på huk och pratade lugnande med honom, men han tog upp händelsen flera gånger under kvällen.
Så att dagisfröken hörde sade jag att vi kommer prata med fröken om detta i morgon, så behöver du prata så kan du prata både med mig och med dem.
Fy fan, vissa ska inte få vara föräldrar....
Våren och Maja!
GRATTIS TILL VÄRLDENS FINASTE MAJA, som idag fyller fyra år!
Hipp hipp hurraaaaaaaa!
- tack för kalaset igår, alltid lika kul att äntligen ses!
Elliot tyckte att det var hiskeligt långt att åka till maja.
Längre än till morbror i helt annan stad/län.
- men mamma, jag tror det är för jag längtar efter maja så. Då känns det långare.
***
Idag när vi gick till dagis skrek elliot hela vägen fram.
Som Ronjas Vårtjut.
"Jaaaaa jag gillar våren (?). Jaaaaaa, jag gillar frost! Jaaaaaaaaa, äntligen sprackligt på isen! Jaaaa jaaaa jaaaaa, äntligen fotspår! Jag gillar sprackligt och fotspår! Jaaaaaa, våååååååren mamma!"
Han brydde sig bara märkvärt om traktorn och lastbilen som just nu gör övergångsställe åt oss.
Han tittade lite på gubbarna och skrek glädjetjuten "jaaaa det är våååår, jaaaaaaa det är frost och sprackligt på vägen, och vi får ett alldeles eget överställe! Jaaaaa mamma äntligeeeeeeeeen vååååååår!"
Vänner!
Riktiga vänner, det har jag det!!!!
***
Har varit nervöst på jobbet hela veckan.
Vi har förhör å det grövsta!
Folk från v-h i hela sverige är på plats för att kolla oss.
Allt ifrån kundbemötande, till hur städat vi har det, till hur mkt majonäs som läggs på tallriken tillsammans med pommes och hur mkt kottlettraden väger, till frågor om hur stort vårt vh är, hur mkt vi ska sälja för, vad våra mål är, vad våra kundlöften är, vad vi sålde för förra året, vad våra olika undersökningar heter (kund- och personal), hur många produkter vi har och hur många vi har på lager, om mina kläder är hela och rena, om jag kan rabbla alla frågor utan betänketid, vad vi lägger mest vikt vid i år etc etc.
Alla är skitnervösa. Igår städade vi hela min avdelning. Den blänker.
Jag var skitnervös för frågorna, då jag blev utfrågad förra året. Då var jag nyanställd. Men hela vh var nytt då, så frågorna var lättare. Ändå höll jag på att skita ner mig!
Hur som helst. När de står nere hos oss som bäst, kontrollerar och mäter och tar tid på oss så känner jag hur det vibrerar i fickan. Efter ett tag inser jag att jag bör svara, jag vet att barnvakten inte mår skitbra.
Ringer min KL och ber att få gå ifrån. Springer in på kk och säger att jag måste ringa några samtal.
Ringer mannen. Och då får jag smått panik. Barnvakten mår INTE bra, och jag tycker mig förstå att hon är på väg till sjukhus (vilket hon också är, men som tur var inte idag - som jag trodde....). Klockan är kvart över fem. Barnen ska vara ifrån dagis inom en kvart! Och jag har dels ett sådant jobb att man aldrig bara kan lämna, och speciellt inte idag när vi har alla dessa ögon på oss. Allt måste se perfekt ut, köerna får inte var långa och allt det där.
Klurar ett slag. Vem vem vem????
Så kom jag på det; barnen känner dem väl och är trygga med dem, de har bilbarnstolar och de är världens bästa.
Får tag i S, berättar läget och på stört säger han "inga problem, vi hämtar dem". Blev alldeles paff, finns det verkligen sådana människor???
Ringer dagis, talar om att vi blir försenade och att ett par kompisar kommer hämta barnen idag pga barnvakten är sjuk.
Det var inga problem. Ringer återigen S som säger att han snart är hemma och kan passa sina barn medans hans fru hämtar mina. Återigen helt paff=)
Löser problemet i kassan, men de förstår att jag är alldeles uppskruvad och lite skakad (tror fortf att hon är på väg till sjukhus). Så de räknar på saken och låter mig sedan gå. Var kvar till max halv 7 (istf halv 9). Jag räknar min kassa helt fel, jag råkar släcka ljuset istf att låsa upp dörren. Får ursäkta mig och säga att under press fungerar jag kolugnt, men efteråt får jag adrenalinkick utan dess like.
Fixar en flarra vin till mina änglar.
Gasar dit och blir dessutom bjuden på mat!
Jag vet att jag säkert skulle ställa upp på stört vid behov!
- Men att själv uppleva det. Jag är liksom inte.... inte van?
Jag har alltid haft lättare för att ge än att ta. Men idag är jag sååååå glad för att jag fick hjälp!
Puss på er, mina bästa!
ps, dessutom slapp jag bli utfrågad på jobbet! I morgon kommer de vara på min avdelning hela dagen. Och då är jag ledig!!! Tjooohoooooo =) Visserligen är de kvar på fredag då jag jobbar. Trots att de då är klara på min avdelning så kan jag bli haffad på vägen. Hittills har jag gjort värsta u-svängarna varje gång jag sett dem. Ser misstänksamt ut jag vet. Men jag vill verkligen inte! Värre än högskoleprovet juh (som jag visserligen inte gjort. Gjorde u-sväng där med).
***
Våra nya fönster har kommit nu!
Nu ska vi bara hitta några som kan installera dem.
De vi anlitade fick visst ett större uppdrag. katchiiing för dem.
Så måste vi hämta kasetten, och anlita några som installerar den.
Sedan ska vi anlita någon som kan hjälpa oss riva vägg. Bärande.
Efter det ska jag tapetsera, efter det ska vi lägga golv, efter det bygga upp stommarna.
Sedan är det klart!
- jag ser ljuset!
U-S
Idag hade jag utvecklingssamtal.
Och det gick över all förväntan!!!!
Först och främst så fick jag fram att jag faktiskt har svårt att jobba kväll.
Han lovade att lägga in mig på mer dagtider=) tjooohooooo
Dessutom så ville han att jag ska få ett eget ansvarsområde.
Dessutom så ville han att jag ska få lära mig redovisningen. Wiiiiii
Dessutom så ville han att jag ska få mer tider på k-kontoret och som k-ledare.
Dessutom, o allra bäst, var att han tyckte att jag mest av alla borde få mer tider där inne - och slutar någon så bör jag få den tjänsten. För som det ser ut nu så är vi bara två extra som kan k-kontoret. Den andra tjejen vill han se mer på k-kontoret och som k-ledare, medan mig vill han även ha på redovsiningen. OCH DÄR VILL JAG VARA=)=)=)=)=)
Dessutom så ska en bli mammaledig, och jag svarade att jag inte är värst intresserad av den tjänsten eftersom jag inte vill tappa varken k-kontoret ellerk-ledarrollen. Och då sade han att man kanske kunde splitta hennes tjänst. Och finge jag då ett vikariat på typ 15-20 timmar, tillsammans med mina egna - så får jag ju lättare att planera hemma med mannens arbetstider utomstädes och får en säkerhet och jag kan ändå ta extra pass vid behov på k-kontoret och som k-ledare.
Perfekt juh! =)
Jupp, jag är nöjd!
*men så ska det ju omsättas i handling*
Och det gick över all förväntan!!!!
Först och främst så fick jag fram att jag faktiskt har svårt att jobba kväll.
Han lovade att lägga in mig på mer dagtider=) tjooohooooo
Dessutom så ville han att jag ska få ett eget ansvarsområde.
Dessutom så ville han att jag ska få lära mig redovisningen. Wiiiiii
Dessutom så ville han att jag ska få mer tider på k-kontoret och som k-ledare.
Dessutom, o allra bäst, var att han tyckte att jag mest av alla borde få mer tider där inne - och slutar någon så bör jag få den tjänsten. För som det ser ut nu så är vi bara två extra som kan k-kontoret. Den andra tjejen vill han se mer på k-kontoret och som k-ledare, medan mig vill han även ha på redovsiningen. OCH DÄR VILL JAG VARA=)=)=)=)=)
Dessutom så ska en bli mammaledig, och jag svarade att jag inte är värst intresserad av den tjänsten eftersom jag inte vill tappa varken k-kontoret ellerk-ledarrollen. Och då sade han att man kanske kunde splitta hennes tjänst. Och finge jag då ett vikariat på typ 15-20 timmar, tillsammans med mina egna - så får jag ju lättare att planera hemma med mannens arbetstider utomstädes och får en säkerhet och jag kan ändå ta extra pass vid behov på k-kontoret och som k-ledare.
Perfekt juh! =)
Jupp, jag är nöjd!
*men så ska det ju omsättas i handling*
fest!
Idag jobbade min goaste kompis sin sista dag på vårt jobb.
Skittrist!
Så därför bestämde jag mig att dränka mina sorger, och dränka henne lite granna.
Så därför ordnade vi till fest för avdelningen.
Det började med tjejfest, och sedan drog vi vidare till ett uteställe som jag egentligen inte gillar.
Och jag gjorde det inte i går heller, men sällskapet var kul och det gjorde allt!
Jag och M yrade om både ditten och datten.
Typ "du och jag har klirrat sen första dagen"
"Jag älskar dig"
"Fan vad jag kommer sakna dig"
Och en massa andra söta ord som kom ur fyllan.
Tyvärr skulle hon röka på nattkvisten och hon tappade bort sig från oss andra.
Efter en stunds letande tröttnade hon och gick hem.
Så jag hann aldrig krama henne hejdå, vilket var skittrist!
Men men, jag vet vart jag ska åka o köpa sportkläder vid behov=)
Tanken bakom gårdagen var att hon skulle ha svårt att jobba idag.
Slutar man så ska det fan märkas!
Fick dock ett sms på förmiddagen, och den yngre förmågan verkar ha repat sig.
Mission failed.
Grrrrr
Skittrist!
Så därför bestämde jag mig att dränka mina sorger, och dränka henne lite granna.
Så därför ordnade vi till fest för avdelningen.
Det började med tjejfest, och sedan drog vi vidare till ett uteställe som jag egentligen inte gillar.
Och jag gjorde det inte i går heller, men sällskapet var kul och det gjorde allt!
Jag och M yrade om både ditten och datten.
Typ "du och jag har klirrat sen första dagen"
"Jag älskar dig"
"Fan vad jag kommer sakna dig"
Och en massa andra söta ord som kom ur fyllan.
Tyvärr skulle hon röka på nattkvisten och hon tappade bort sig från oss andra.
Efter en stunds letande tröttnade hon och gick hem.
Så jag hann aldrig krama henne hejdå, vilket var skittrist!
Men men, jag vet vart jag ska åka o köpa sportkläder vid behov=)
Tanken bakom gårdagen var att hon skulle ha svårt att jobba idag.
Slutar man så ska det fan märkas!
Fick dock ett sms på förmiddagen, och den yngre förmågan verkar ha repat sig.
Mission failed.
Grrrrr
presenter
Jag har inte haft möjlighet att åka och köpa presenter till min son.
Blev stressad över saken då han fyller i morgon.
Så då fick jag helt sonika ta tag i saken.
Jag och barnen for till toys. Sonen fick springa runt som han ville och peka på saker han gillade.
Jag sade "den får du önska dig när du fyller år" åt samtliga ting han pekade på.
Sedan ställde jag dem tillbaka i hyllan, och när jag trodde sonen inte såg stoppade jag ned dem i säcken jag plockat på mig innan ingång.
Vid kassan sade jag till kassören att jag försöker vara hemlig, och han bidrog genom att inte plocka upp varorna ur säcken, utan scannade dem på plats. Sonen såg ingenting! Inget!
Sedan blev vi bortbjudna till ett par kompisar.
En bra anledning att lämna affären, som åtminstone jag (och enbart jag) hunnit tröttna på.
(GRATTIS till Stonebeat, och tack för inbjudan!)
På väg hem frågade jag en urtrött son vad han önskar sig inför morgondagen.
- Haha, men mamma. Jag önskar ju bara det vi köpte i affären förut.
mamman kliar sig i håret och undrar lite vad vi egentligen köpte?
- men det kommer du väll i håg mamma; Rorri räcerbil som kan köra själv, en bilbana, en rallybil till banan och några biltavlor. Synd att du inte köpte batterierna som jag visade, jag tror vi behöver dom i morgon.
HUR FAN SÅG HAN ALLT DET DÄR??????
- Tur är så fick vi en bok på posten idag. Och så har jag köpt lite kläder (han gillar skjorta o slips). Så lite nytt o oväntat får han.
***
Hur som helst, nu har jag nattat min älskade son för sista gången som tre år. I morgon är det dags att påbörja det fjärde året =)
Tyvärr jobbar jag sent och mannen kommer hem sent från sthlm.
Svärmor är gullig och bakar tårta till honom. Hon hämtar dem på dagis och ordnar lite kalas för honom.
Mormor och morfar får fira honom en annan dag, och barnakalaset blir av när köket är färdigt.Helst senast i början på dec.
Han valde det själv, istf lekstundenkalas eller utomhuskalas. Han är rädd om tårtan som kan frysa utomhus och "utifall att" lekstunden äter upp den för honom! Han har beställt en hugotårta, och en sådan har mamman lovat baka. Men till det behövs en spis.
Idag tyckte han dock det var lite trist att behöva vänta. Och när jag glatt påpekade att han får ha kalas på dagis i morgon, gnällde han lite över saken. Han ville ju vara hemma MED SINA KOMPISAR, och han rabblade upp dem alla.
Vi får blåsa lite ballonger i morgon, och hoppas på det bästa.
Blev stressad över saken då han fyller i morgon.
Så då fick jag helt sonika ta tag i saken.
Jag och barnen for till toys. Sonen fick springa runt som han ville och peka på saker han gillade.
Jag sade "den får du önska dig när du fyller år" åt samtliga ting han pekade på.
Sedan ställde jag dem tillbaka i hyllan, och när jag trodde sonen inte såg stoppade jag ned dem i säcken jag plockat på mig innan ingång.
Vid kassan sade jag till kassören att jag försöker vara hemlig, och han bidrog genom att inte plocka upp varorna ur säcken, utan scannade dem på plats. Sonen såg ingenting! Inget!
Sedan blev vi bortbjudna till ett par kompisar.
En bra anledning att lämna affären, som åtminstone jag (och enbart jag) hunnit tröttna på.
(GRATTIS till Stonebeat, och tack för inbjudan!)
På väg hem frågade jag en urtrött son vad han önskar sig inför morgondagen.
- Haha, men mamma. Jag önskar ju bara det vi köpte i affären förut.
mamman kliar sig i håret och undrar lite vad vi egentligen köpte?
- men det kommer du väll i håg mamma; Rorri räcerbil som kan köra själv, en bilbana, en rallybil till banan och några biltavlor. Synd att du inte köpte batterierna som jag visade, jag tror vi behöver dom i morgon.
HUR FAN SÅG HAN ALLT DET DÄR??????
- Tur är så fick vi en bok på posten idag. Och så har jag köpt lite kläder (han gillar skjorta o slips). Så lite nytt o oväntat får han.
***
Hur som helst, nu har jag nattat min älskade son för sista gången som tre år. I morgon är det dags att påbörja det fjärde året =)
Tyvärr jobbar jag sent och mannen kommer hem sent från sthlm.
Svärmor är gullig och bakar tårta till honom. Hon hämtar dem på dagis och ordnar lite kalas för honom.
Mormor och morfar får fira honom en annan dag, och barnakalaset blir av när köket är färdigt.Helst senast i början på dec.
Han valde det själv, istf lekstundenkalas eller utomhuskalas. Han är rädd om tårtan som kan frysa utomhus och "utifall att" lekstunden äter upp den för honom! Han har beställt en hugotårta, och en sådan har mamman lovat baka. Men till det behövs en spis.
Idag tyckte han dock det var lite trist att behöva vänta. Och när jag glatt påpekade att han får ha kalas på dagis i morgon, gnällde han lite över saken. Han ville ju vara hemma MED SINA KOMPISAR, och han rabblade upp dem alla.
Vi får blåsa lite ballonger i morgon, och hoppas på det bästa.
2½års kontroll
Min dotter fick tid hos bvc för 2½års kontroll.
Dottern hade inte sovit tillräckligt och var sur och grinig.
Hon lade sig på golvet och gallskrek när jag skulle ta av henne kläderna för vägning och mätning.
Man kan säga att hon slet sitt hår. Så illa var det.
The dramaqueen.
Hur som helst.
Bvc-tanten ville distrahera lite genom att påbörja kontrollen.
Hon tog fram en resväska med olika saker i.
- vad är det här? (håller fram en ko?
- vet inte, svarade dottern.
- vet du inte? nehepp, men vad är det här då? (håller fram en katt)
- vet inte
- men vad är det här då? (docka)
- vet inte
- okej, men vet du vad det här är då? (håller fram en nallebjörn)
- vet inte
- inte det heller, nehepp, men då undrar jag om du vet vad det här är? (en bilderbok)
- vet inte.
Såg att bvstanten blev lite fundersam, och jag skämdes en aning.
Inte för att min dotter inte KAN svaren, det vet jag att hon kan, utan bara att hon inte var på humör.
Frågesporten fortsatte och dottern svarade konsekvent "vet inte" på allt hon tog fram.
Tillslut suckade dottern. Hon hade tydligen tröttnat.
och säger "ett två tre fyra fem, här kommer en blå bil jätte snabbt!"
så skjuter hon fart på bilen och den krockar med bvctantens hand. Rätt så hårt.
Jag hade svårt att hålla mig för skratt.
Det var liksom "jaja du vinner. men för att det ska gå fort får jag väll rabbla allt på en gång så vi slipper fortsätta"
Det slutade med att bvctanten skrev "hon kan allt, men hon vill inte visa"
Mätning gick inte ett dugg. och inte vägning heller.
Men det sista löste sig ändå genom att jag ställde mig själv på vågen och sedan tog dottern i min famn och vi tog mellankilona och drog av lite för ytterkläderna som hon vägrat låtit mig ta av.
Vikten var Inte bra.
Jag skyllde på magsjukan.
Nu ska vi på ytterligare ett läkarbesök. Kolla mjölken. Eller vad det kan vara.
Hon väger alldeles för lite. Hon som alltid varit stor i maten.
Crap.
Dottern hade inte sovit tillräckligt och var sur och grinig.
Hon lade sig på golvet och gallskrek när jag skulle ta av henne kläderna för vägning och mätning.
Man kan säga att hon slet sitt hår. Så illa var det.
The dramaqueen.
Hur som helst.
Bvc-tanten ville distrahera lite genom att påbörja kontrollen.
Hon tog fram en resväska med olika saker i.
- vad är det här? (håller fram en ko?
- vet inte, svarade dottern.
- vet du inte? nehepp, men vad är det här då? (håller fram en katt)
- vet inte
- men vad är det här då? (docka)
- vet inte
- okej, men vet du vad det här är då? (håller fram en nallebjörn)
- vet inte
- inte det heller, nehepp, men då undrar jag om du vet vad det här är? (en bilderbok)
- vet inte.
Såg att bvstanten blev lite fundersam, och jag skämdes en aning.
Inte för att min dotter inte KAN svaren, det vet jag att hon kan, utan bara att hon inte var på humör.
Frågesporten fortsatte och dottern svarade konsekvent "vet inte" på allt hon tog fram.
Tillslut suckade dottern. Hon hade tydligen tröttnat.
och säger "ett två tre fyra fem, här kommer en blå bil jätte snabbt!"
så skjuter hon fart på bilen och den krockar med bvctantens hand. Rätt så hårt.
Jag hade svårt att hålla mig för skratt.
Det var liksom "jaja du vinner. men för att det ska gå fort får jag väll rabbla allt på en gång så vi slipper fortsätta"
Det slutade med att bvctanten skrev "hon kan allt, men hon vill inte visa"
Mätning gick inte ett dugg. och inte vägning heller.
Men det sista löste sig ändå genom att jag ställde mig själv på vågen och sedan tog dottern i min famn och vi tog mellankilona och drog av lite för ytterkläderna som hon vägrat låtit mig ta av.
Vikten var Inte bra.
Jag skyllde på magsjukan.
Nu ska vi på ytterligare ett läkarbesök. Kolla mjölken. Eller vad det kan vara.
Hon väger alldeles för lite. Hon som alltid varit stor i maten.
Crap.
tårfyllt möte
Vi hade möte idag på morgonen.
Ett bra möte på många sätt, men också energikrävande.
Vi skulle dela in oss i vart vi befinner oss.
Både yrkesmässigt och privat.
Fyra valmöjligheter.
Efter valet skulle vi berätta.
Vart jag står yrkesmässigt var enkelt.
Men när vi kom till det privata planet började HunneyBunney gråta.
Pinsamt värre, med 20 åskådare.
Jag ställde mig på "kaos":
"jag är en städad person som har mycket stökigt omkring mig just nu". Och där kom tårarna.
Fick då fortsätta berätta att mannen inte finns tillgänglig några dagar i veckan och att jag då fungerar som ensamstående mor. Och att jag då måste se till att ha barnvakt varje kväll jag jobbar. Och det ger dåligt samvete inför barnen, men att jobbar jag inte får jag dåligt samvete av det. Och att vi inte har ett fungerande kök och att jag försöker bygga o måla och fixa o dona när mannen är borta. Och att allt detta är tungt.
Det tog på krafterna att erkänna för så många, något som jag egentligen inte ville avslöja.
SÅ jobbigt lever jag inte att jag behöver gråta över det.
MEN, det var tungt att Tvingas berätta det inför en grupp jag inte hade lust att bli så privat med.
Hur som helst, lite senare bad jag om hjälp att bli avbytt lite tidigare.
Jag har ingen barnvakt idag, var min motivering.
Men den räckte tydligen inte.
Hon jag snackade med blev sur och jag sade helt sonika att jag har ingen barnvakt, kan inte göra något åt det, familjen är prio ett och jag har redan pratat med chefen om det.
Hon ringde då surt upp chefen som inte ville ta det på telefon, utan han kom ned och de pratade så jag hörde.
Efter en stund kom hon tillbaka och sade "du kan inte ha det lätt va? Förstår att det är svårt med barnvakt".
Hon bad inte om ursäkt, men det känns bra ändå.
Kanske var det bra att alla fick veta.
Yeye, vet inte om jag vill posta inlägget eller inte.
Vill inte gnälla.
Och det gör jag nog inte.
Men ibland brister det.
Det är svårt att vara ensam med barnen så mkt.
Att ha ett kaos hemma.
Och när mannen väl är hemma då jobbar jag.
Najs..... ?
Ett bra möte på många sätt, men också energikrävande.
Vi skulle dela in oss i vart vi befinner oss.
Både yrkesmässigt och privat.
Fyra valmöjligheter.
Efter valet skulle vi berätta.
Vart jag står yrkesmässigt var enkelt.
Men när vi kom till det privata planet började HunneyBunney gråta.
Pinsamt värre, med 20 åskådare.
Jag ställde mig på "kaos":
"jag är en städad person som har mycket stökigt omkring mig just nu". Och där kom tårarna.
Fick då fortsätta berätta att mannen inte finns tillgänglig några dagar i veckan och att jag då fungerar som ensamstående mor. Och att jag då måste se till att ha barnvakt varje kväll jag jobbar. Och det ger dåligt samvete inför barnen, men att jobbar jag inte får jag dåligt samvete av det. Och att vi inte har ett fungerande kök och att jag försöker bygga o måla och fixa o dona när mannen är borta. Och att allt detta är tungt.
Det tog på krafterna att erkänna för så många, något som jag egentligen inte ville avslöja.
SÅ jobbigt lever jag inte att jag behöver gråta över det.
MEN, det var tungt att Tvingas berätta det inför en grupp jag inte hade lust att bli så privat med.
Hur som helst, lite senare bad jag om hjälp att bli avbytt lite tidigare.
Jag har ingen barnvakt idag, var min motivering.
Men den räckte tydligen inte.
Hon jag snackade med blev sur och jag sade helt sonika att jag har ingen barnvakt, kan inte göra något åt det, familjen är prio ett och jag har redan pratat med chefen om det.
Hon ringde då surt upp chefen som inte ville ta det på telefon, utan han kom ned och de pratade så jag hörde.
Efter en stund kom hon tillbaka och sade "du kan inte ha det lätt va? Förstår att det är svårt med barnvakt".
Hon bad inte om ursäkt, men det känns bra ändå.
Kanske var det bra att alla fick veta.
Yeye, vet inte om jag vill posta inlägget eller inte.
Vill inte gnälla.
Och det gör jag nog inte.
Men ibland brister det.
Det är svårt att vara ensam med barnen så mkt.
Att ha ett kaos hemma.
Och när mannen väl är hemma då jobbar jag.
Najs..... ?
Halloween
I morgon firas Halloween på dagis.
Sonens avdelning ska ha maskerad-disco.
Så, vi tog bilen till ett köpcenter för att leta reda på en kostym.
Men allt leksaksaffären hade att erbjuda var på tog för läskigt.
Tyckte sonen.
Men den klipska morsan tog med barnen till en betydligt snällare klädesbutik.
Där fann vi röd fluga, hatt och väst.
Det tillsammans med skjorta och häftiga byxor får bli morgondagens klädsel.
Han får bli DRAKULA!
=)
Sonens avdelning ska ha maskerad-disco.
Så, vi tog bilen till ett köpcenter för att leta reda på en kostym.
Men allt leksaksaffären hade att erbjuda var på tog för läskigt.
Tyckte sonen.
Men den klipska morsan tog med barnen till en betydligt snällare klädesbutik.
Där fann vi röd fluga, hatt och väst.
Det tillsammans med skjorta och häftiga byxor får bli morgondagens klädsel.
Han får bli DRAKULA!
=)
Utifall att
Sonens nya favoritord tycks vara utifall att.
Man kan använda ordet lite titt som tätt, och det passar i hop med nästan vad som helst.
Till exempel:
"jag tror jag sätter på tv:n utifall att det är Rorry".
"kanske ska vi vattna blommorna lite extra idag. Utifall att de är törstiga".
"jag tror vi borde köpa pizza från pizzalaget idag. Utifall att vi blir så hungriga".
"jag vill gå till dagis idag. Utifall att det är fredagsmys".
"måste nog tanka bilen nu, utifall att bensinen snart är slut".
"måste tända lampan, utifall att det blir mörkt snart".
I morse kom han med en ny variant:
"jag tog på mig den här tröjan idag mamma, utifall att jag blir finare".
Man kan använda ordet lite titt som tätt, och det passar i hop med nästan vad som helst.
Till exempel:
"jag tror jag sätter på tv:n utifall att det är Rorry".
"kanske ska vi vattna blommorna lite extra idag. Utifall att de är törstiga".
"jag tror vi borde köpa pizza från pizzalaget idag. Utifall att vi blir så hungriga".
"jag vill gå till dagis idag. Utifall att det är fredagsmys".
"måste nog tanka bilen nu, utifall att bensinen snart är slut".
"måste tända lampan, utifall att det blir mörkt snart".
I morse kom han med en ny variant:
"jag tog på mig den här tröjan idag mamma, utifall att jag blir finare".
trubbel i magen
De första 20 timmarna gick jag ned närmare 5 kilo i vikt.
Det säger en hel del om Hur sjuk magen var....
Det var i torsdags.
Nu börjar jag se en bättring.
Fortfarande Inte bra i magen, men har till och med ätit idag; tre småsmå teenyweeny tuggor av en smörgås, ett halvt digestive och en hel varma koppen kopp, och några glas avslagen cola. Klar förbättring!
Jag tror jag ser ljuset.
Förutom funderingen på om dottern har fått en andra omgång av del 2. Om man säger så.
Dessutom har Svärmor, snart 70 år, haft en helvetesnatt.
Mitt fel alltihop, som inte orkade med barnen själv, och som jag skäms!
Det säger en hel del om Hur sjuk magen var....
Det var i torsdags.
Nu börjar jag se en bättring.
Fortfarande Inte bra i magen, men har till och med ätit idag; tre småsmå teenyweeny tuggor av en smörgås, ett halvt digestive och en hel varma koppen kopp, och några glas avslagen cola. Klar förbättring!
Jag tror jag ser ljuset.
Förutom funderingen på om dottern har fått en andra omgång av del 2. Om man säger så.
Dessutom har Svärmor, snart 70 år, haft en helvetesnatt.
Mitt fel alltihop, som inte orkade med barnen själv, och som jag skäms!
God Morgon, mamma!
Jag och sonen var ensamma hemma inatt.
För att hålla koll på hans kräkningar (så han inte sätter i halsen, och så att mamma kan vara där och trösta) så fick sonen dela säng med sin mor.
Sonen saknade både sin pappa och sin syster. Det gjorde mamman med.
Men så, efter en lååååååång natts "sömn" vaknade vi till sådär vid halv sex snåret.
Sonen, snart fyra år gammal, kände sig som mannen i huset och sade med dov manlig röst:
"God morgon mamma, haj du sovit gott? Måj du bättje nu?....Jag tjoj jag djaj upp jullgajdinen nu så att det blir lite ljust häj inne....oj då, möjkt ute...hm...jag djaj upp ändå, utifall att det snajt blij just.
Haj du stjumpojna på dig mamma?"
-"ja, har du?"
-"Nej det haj jag inte. Men jag fjysej inte. Fjysej bara om föttejna näj jag gåj in i tjättstugan. Däj äj det kallt på golvet. Men jag tänkte inte gå in däj, så jag fjysej inte. Behövej inga stjumpoj. Jag tjoj jag gåj nej och göj fjukost nu, vill du ha yoggi mamma?"
*** puss på världens sötaste son***
Lite senare pekade han med fingrarna hur många år han fyller.
Fuja åj. Fyra fingrar.
Vad önskar du dig?
Rorri (Räcerbil, för den oinsatte)
Men mamma, när jag fyller så här många år (visar bägge händerna och bägge fötterna). Så många år som du och pappa (tackar tackar) så önskar jag mig en sån där gräsklippare som man åker på. Som en traktor. Det vill jag ha då!
mhm....okej....?
För att hålla koll på hans kräkningar (så han inte sätter i halsen, och så att mamma kan vara där och trösta) så fick sonen dela säng med sin mor.
Sonen saknade både sin pappa och sin syster. Det gjorde mamman med.
Men så, efter en lååååååång natts "sömn" vaknade vi till sådär vid halv sex snåret.
Sonen, snart fyra år gammal, kände sig som mannen i huset och sade med dov manlig röst:
"God morgon mamma, haj du sovit gott? Måj du bättje nu?....Jag tjoj jag djaj upp jullgajdinen nu så att det blir lite ljust häj inne....oj då, möjkt ute...hm...jag djaj upp ändå, utifall att det snajt blij just.
Haj du stjumpojna på dig mamma?"
-"ja, har du?"
-"Nej det haj jag inte. Men jag fjysej inte. Fjysej bara om föttejna näj jag gåj in i tjättstugan. Däj äj det kallt på golvet. Men jag tänkte inte gå in däj, så jag fjysej inte. Behövej inga stjumpoj. Jag tjoj jag gåj nej och göj fjukost nu, vill du ha yoggi mamma?"
*** puss på världens sötaste son***
Lite senare pekade han med fingrarna hur många år han fyller.
Fuja åj. Fyra fingrar.
Vad önskar du dig?
Rorri (Räcerbil, för den oinsatte)
Men mamma, när jag fyller så här många år (visar bägge händerna och bägge fötterna). Så många år som du och pappa (tackar tackar) så önskar jag mig en sån där gräsklippare som man åker på. Som en traktor. Det vill jag ha då!
mhm....okej....?
fy fan!
Fy fan för att själv vara magsjuk när ens barn är det!
Det finns nog inget värre (jo så klart det gör det, men ändå) än att kräkas samtidigt som man hör sin son i rummet intill göra samma sak.
Alldeles ensam och övergiven.
Han gallskrek!
och jag måste göra färdigt mitt innan jag kan springa och krama om honom. Det är ju inte så att man kan trycka på paus....
Både han och dottern var superduktiga, så jag har lovat dem en varsin present.
M har fått sova hos farmor i natt. Men när vi alla är friska så ska de få nått fint!
Lite för att jag känner mig som en dålig förälder som inte kunde kramas och säga uppmuntrande saker när de mådde krasst. Men också för att de var så superduktiga!!!
Sonen mår bättre och har redan ätit några mackor.
Jag mår också bättre, men magen bullrar och jag har fortfarande....hrm..."D"
Har inte kunnat äta något, men dricker desto mer.
Nä hörrni, det var ingen hit att vara magsjuk samtidigt som sina barn!
Det finns nog inget värre (jo så klart det gör det, men ändå) än att kräkas samtidigt som man hör sin son i rummet intill göra samma sak.
Alldeles ensam och övergiven.
Han gallskrek!
och jag måste göra färdigt mitt innan jag kan springa och krama om honom. Det är ju inte så att man kan trycka på paus....
Både han och dottern var superduktiga, så jag har lovat dem en varsin present.
M har fått sova hos farmor i natt. Men när vi alla är friska så ska de få nått fint!
Lite för att jag känner mig som en dålig förälder som inte kunde kramas och säga uppmuntrande saker när de mådde krasst. Men också för att de var så superduktiga!!!
Sonen mår bättre och har redan ätit några mackor.
Jag mår också bättre, men magen bullrar och jag har fortfarande....hrm..."D"
Har inte kunnat äta något, men dricker desto mer.
Nä hörrni, det var ingen hit att vara magsjuk samtidigt som sina barn!
Sång
Min dotter sjunger jätte mycket och jättefint!
Och kan flera barnsånger och gillar att visa vad hon kan.
Sonen kan mycket han också.
Men sjunga kan han inte!
Vi gjorde oss ett försök på huvud, axlar knä o tår idag. De sjunger den ute på gympan på dagis.
Så vi började.
Mamman sjöng och sonen nynnade.
Sedan sjöng jag "huvud axlar knä och tår knä och tår"
och sonen kontrar med att sjunga "axlar ögon, tår och huvud och tår och huvud"
Och jag pekar på huvudet och väntar på hans svar som blir "ögon".
Jag pekar på axeln och han sjunger "tår"
osv.
Sedan sjunger jag "ögon, öron kinden klappen får"
och sonen försöker härma och sjunger därmed "drar i örat och ögonen och klappar kinden och öron och ögon och klappar kossor".
Jag försöker på nytt huvud, axlar knä och tå knä och tå.
Sonen fortsätter "ögon, huvud, tår och knä och tår och knä och knä och knä och knä och tååååååååååååå"
Sedan gör jag nytt försök "huvud axlar knä och tå knä och tå" och pekar pedagogiskt på alla mina kroppsdelar som just benämns och inväntar hans version medan jag återigen pekar på huvud och allt det där.
Trots pekande sjunger han "ögon och huvud och klappen örat får klappen o tår och fotar och knän och klappar sen kör bilen bort och brrruuuuummmmmmmmmar jätte högt som pappas motorcykel och tår och huvud och axeln klappar brrrrrrruuuuuuuuuuuuuum"
Jag tror att han är ett hopplöst fall....
Och kan flera barnsånger och gillar att visa vad hon kan.
Sonen kan mycket han också.
Men sjunga kan han inte!
Vi gjorde oss ett försök på huvud, axlar knä o tår idag. De sjunger den ute på gympan på dagis.
Så vi började.
Mamman sjöng och sonen nynnade.
Sedan sjöng jag "huvud axlar knä och tår knä och tår"
och sonen kontrar med att sjunga "axlar ögon, tår och huvud och tår och huvud"
Och jag pekar på huvudet och väntar på hans svar som blir "ögon".
Jag pekar på axeln och han sjunger "tår"
osv.
Sedan sjunger jag "ögon, öron kinden klappen får"
och sonen försöker härma och sjunger därmed "drar i örat och ögonen och klappar kinden och öron och ögon och klappar kossor".
Jag försöker på nytt huvud, axlar knä och tå knä och tå.
Sonen fortsätter "ögon, huvud, tår och knä och tår och knä och knä och knä och knä och tååååååååååååå"
Sedan gör jag nytt försök "huvud axlar knä och tå knä och tå" och pekar pedagogiskt på alla mina kroppsdelar som just benämns och inväntar hans version medan jag återigen pekar på huvud och allt det där.
Trots pekande sjunger han "ögon och huvud och klappen örat får klappen o tår och fotar och knän och klappar sen kör bilen bort och brrruuuuummmmmmmmmar jätte högt som pappas motorcykel och tår och huvud och axeln klappar brrrrrrruuuuuuuuuuuuuum"
Jag tror att han är ett hopplöst fall....
kök och sjukor
i går fick vi upp taket som jag beställt!
Dock fick dottern magsjuka på kvällen så mina planer att spackla och måla taket ligger lite på hyllan.
Golvet kommer inte förrän i november, så att ha barnkalas här är helt ur världen...
Skit
Håller på och kollar upp priser där man kan hyra barnkalas.
Han vill ju så gärna ha sitt fyraårskalas....
Dock fick dottern magsjuka på kvällen så mina planer att spackla och måla taket ligger lite på hyllan.
Golvet kommer inte förrän i november, så att ha barnkalas här är helt ur världen...
Skit
Håller på och kollar upp priser där man kan hyra barnkalas.
Han vill ju så gärna ha sitt fyraårskalas....
snartsnart
Har jobbat i köket hela veckan.
Mannen var i sthlm mån-ons, och på torsdagen var han i linköping.
På måndagen jobbade jag på k-kontoret. Kom hem sent, men hann ändå slipa litegranna.
På tisdagen var jag till tandläkaren och sedan målade jag spärrgrund på ytterväggarna.
På onsdagen började jag tapetsera.
På torsdagen var jag k-ledare och kom hem sent, men fortsatte min tapetsering.
Idag var jag också k-ledare och trots sen hemkomst försökte jag hinna med lite tapetserande.
- tills våtrumslimmet tog slut....
I morgon är planen (om mannen orkar, han nyser så värst idag...) att köpa golv, tak, tapeter o lite mer lim.
Sedan ska jag tapetsera färdigt permafoilen över ett fönster och under två. Sedan är det klart.
Hinner jag i morgon ska jag försöka spackla lite.
Sedan är det dags för tak, riva vägg och lägga golv.
Sedan på med tapeter och sist fram med köket.
- Det låter så lite men känns så.....inte så lite.
Mannen var i sthlm mån-ons, och på torsdagen var han i linköping.
På måndagen jobbade jag på k-kontoret. Kom hem sent, men hann ändå slipa litegranna.
På tisdagen var jag till tandläkaren och sedan målade jag spärrgrund på ytterväggarna.
På onsdagen började jag tapetsera.
På torsdagen var jag k-ledare och kom hem sent, men fortsatte min tapetsering.
Idag var jag också k-ledare och trots sen hemkomst försökte jag hinna med lite tapetserande.
- tills våtrumslimmet tog slut....
I morgon är planen (om mannen orkar, han nyser så värst idag...) att köpa golv, tak, tapeter o lite mer lim.
Sedan ska jag tapetsera färdigt permafoilen över ett fönster och under två. Sedan är det klart.
Hinner jag i morgon ska jag försöka spackla lite.
Sedan är det dags för tak, riva vägg och lägga golv.
Sedan på med tapeter och sist fram med köket.
- Det låter så lite men känns så.....inte så lite.
Kiss i sängen å ha det bra!
- Ligga lite o fundera.... Då blir man varm som en sommardag, jag tror jag kissar lite mera!
Jag vaknade i morse av att jag var hemskt blöt om ryggen.
Vad katten??? tänkte jag.
Vände mig om till sonen och frågade "har du kissat i sängen?"
.....
..
.........
"ja mamma, det har jag gjort. Men jag lovar att jag ska aldrig mera kissa i sängen! - idag"
Hahahahahaha
Jag vaknade i morse av att jag var hemskt blöt om ryggen.
Vad katten??? tänkte jag.
Vände mig om till sonen och frågade "har du kissat i sängen?"
.....
..
.........
"ja mamma, det har jag gjort. Men jag lovar att jag ska aldrig mera kissa i sängen! - idag"
Hahahahahaha
katt?
Vi var och hälsade på hos min mamma idag.
mamma och hennes katt.
Barnen lekte hej vilt med kattfan, jag varnade flera gånger att katter kan rivas och bitas om man är dum mot dem.
En stund in i leken börjar dottern gallskrika.
Katten har klöst henne på handen så blodet flödar.
Jag sätter mig och pratar med barnen.
Berättar att katter inte kan säga "stopp" eller "sluta", och att de istället måste markera genom att rivas eller bitas.
Och rivs katten så betyder det att den inte gillade leken och då måste leken upphöra.
Sonen tänker efter ett slag.
"nej mamma, jag tror inte jag kommer köpa en katt längre. Jag tror det får bli en hund istället..... fast, nej, dom kan ju bitas. Vi struntar i hunden. Jag köper en kanin istället!".
End of story.
mamma och hennes katt.
Barnen lekte hej vilt med kattfan, jag varnade flera gånger att katter kan rivas och bitas om man är dum mot dem.
En stund in i leken börjar dottern gallskrika.
Katten har klöst henne på handen så blodet flödar.
Jag sätter mig och pratar med barnen.
Berättar att katter inte kan säga "stopp" eller "sluta", och att de istället måste markera genom att rivas eller bitas.
Och rivs katten så betyder det att den inte gillade leken och då måste leken upphöra.
Sonen tänker efter ett slag.
"nej mamma, jag tror inte jag kommer köpa en katt längre. Jag tror det får bli en hund istället..... fast, nej, dom kan ju bitas. Vi struntar i hunden. Jag köper en kanin istället!".
End of story.
Gran Canaria!
Tjooohooooo, nu har jag varit på GRAN CANARIA!!!!!
Vi hade personalfest i lördags, efter en hel dag på jobbet var jag sådär taggad.
jag jobbade på k-kontoret, så jag slutade sist av alla. Några bruttor var gossiga att stanna för att göra sig i ordning på jobbet - så vi kunde åka tillsammans. Jag skjutsade, å var således helt nykter hela kvällen.
Hur som helst.
Vi packades in i flygplanet där flygvärdinnorna (stilettklackar och kortkort kjol på två manliga kollegor) bjöd oss på välkomstdrink. Reseledarna fanns med redan på planet. Flygkapten bjöd oss in till kockpitt etc.
En timmes flygtid senare var vi framme vid hotellet. Det var kollosalt varmt, 30 grader var det någon som sade.
Alla fick leta fram till sitt hotell, som också var kvällens bordsplacering.
Några stackare fick resa ospecificerat och fick därför ordna upp allt själva. Eftersom de inte betalat lika mycket som oss fick de alltså ställa ned stolarna, lägga på duken och duka själva vid sitt bord.
Vi bjöds på tacobuffé i grisfest anda.
Efter maten lekte vi lekar, så klart limbo fanns med i repertoaren.
Vid 22 var det dans, och dansen pågick ända tills stängning vid 1.
Jag HADE tänkt gå hem tidigt, men hade så skoj att jag stannade sist av alla....
Folk var utklädda, det var skjorts, flipflopskor, solglasögon, solhattar och så jäkla kul!!!!!
En stor eloge till festarrangörerna.
Jag skjutsade hem några kompisar på natten, och kom inte i säng förrän halv 3.
Upp vid åtta, hämta och skjutsa en kompis/kollega och sedan själv jobba från 9.45 till halv 7.
Jag var trött när jag kom hem.
Vi hade personalfest i lördags, efter en hel dag på jobbet var jag sådär taggad.
jag jobbade på k-kontoret, så jag slutade sist av alla. Några bruttor var gossiga att stanna för att göra sig i ordning på jobbet - så vi kunde åka tillsammans. Jag skjutsade, å var således helt nykter hela kvällen.
Hur som helst.
Vi packades in i flygplanet där flygvärdinnorna (stilettklackar och kortkort kjol på två manliga kollegor) bjöd oss på välkomstdrink. Reseledarna fanns med redan på planet. Flygkapten bjöd oss in till kockpitt etc.
En timmes flygtid senare var vi framme vid hotellet. Det var kollosalt varmt, 30 grader var det någon som sade.
Alla fick leta fram till sitt hotell, som också var kvällens bordsplacering.
Några stackare fick resa ospecificerat och fick därför ordna upp allt själva. Eftersom de inte betalat lika mycket som oss fick de alltså ställa ned stolarna, lägga på duken och duka själva vid sitt bord.
Vi bjöds på tacobuffé i grisfest anda.
Efter maten lekte vi lekar, så klart limbo fanns med i repertoaren.
Vid 22 var det dans, och dansen pågick ända tills stängning vid 1.
Jag HADE tänkt gå hem tidigt, men hade så skoj att jag stannade sist av alla....
Folk var utklädda, det var skjorts, flipflopskor, solglasögon, solhattar och så jäkla kul!!!!!
En stor eloge till festarrangörerna.
Jag skjutsade hem några kompisar på natten, och kom inte i säng förrän halv 3.
Upp vid åtta, hämta och skjutsa en kompis/kollega och sedan själv jobba från 9.45 till halv 7.
Jag var trött när jag kom hem.