Hunney

Ja, så var det nytt år!
God fortsättning=)

Festen i går vart mycket lyckad!
Inget blod, men ganska mycket svett och faktiskt lite tårar också.

Jag vaknade i går med migrän...
Inte bra.
Tog det lugnt hela morgonen, tog ett bad och bara struntade i alla måsten.
Tänkte att det slutar i att jag får åka till mamma för att få vara ensam. Ville inte ställa in en så arbetad nyårsfest liksom.

Vid 12 snåret stod jag inte ut längre. Stressen smög på. jag gick ner och bakade och började med maten.
Mannen ringde en kompis pappa som är läkare och sade "Hunney har migrän. Vi behöver medecin och har ingen som kan skriva ut. Om du får se förpackningar och gamla recept, kan du då skriva ut?"
Och det gjorde han.
Jag fick två nässpraysmeduciner med imigran och den första gjorde susen redan inom en timme.
Jag var helt groggy, men lagade ändå färdigt maten.

Tillslut anläde folk efter folk efter folk.
Maten var lyckad (även om jag hade lyckats bättre med mindre migrän och mindre imigran i kroppen. Vissa smaker kunde definitivt varit bättre).
Men i det stora hela tror jag alla vart nöjda.

Förrätt;
Avokadobakelse med tomatvinegrätt och parmachips

Varmrätt;
Oxfilé och mandelpotatismos med tryffelolja och lisas godaste sås!

Efterrätt;
Cheescace, kolapaj, glass och fruktsallad.

Dryck;
en jävla massa sprit

Jag gick o lade mig strax innan tre.
Vid 5-6 var festen helt slut.
De som sov över och mannen fick sovmorgon. Alla barnen fick tvmorgon och mamma hunney fick städmorgon.
Jag gillar att städa efter kalas, så det gör mig inget.
Men just denna festen vart rätt så....ja, låt säga så här;
jag har redan diskat 4 diskmaskiner Fulla med disk. Jag har åtminstone en kvar.
Jag har fyllt en Stor IKEA kasse med tomflaskor.
Jag har fyllt tre (nästan fyra) skräppåsar.
Jag har tvättat en maskin med dukar.

Bord och stolar står kvar som innan, alltså lite huller om buller.
Och jag tänker nog inte bry mig på en stund heller.

***

Förövrigt valde jag och mannen en bra dag till bröllopsdag.
Det är ganska romantiskt med skumpa och raketer =)

Grattis mannen, på tvåårsdagen!
- och tack för det gulliga talet till mig.

Jag börjar bli rätt Pissed Off på somliga människor!!!!

När vi bestämde att ha nyårsfesten här blev speciellt A eld och lågor och över all förväntan.
Jag själv kände si så där bara, eftersom jag jobbar så nära inpå och nära efter nyår och jämt i övrigt.
A ringde runt sina nära och kära.
De flesta gav svar direkt. Positivt svar.
Vi blev 8. Sedan 10. Sedan 14. Osv.

I går, efter att all maten var inhandlad ringer 4 personer. Det är ungefär 3 personer efter limit. Alltså, A har sagt Ja trots att jag sagt "nu räcker det". Iallfall så får tre av de fyra komma. Sedan säger jag stopp.
De ringde ju trots allt väldigt sent!!!!!

Hur som helst, IDAG ringde en och frågade om hennes kompis kunde komma.
Och A svarade lite runt att det inte riktigt går.
Men det slutar hur som helst med hennes kompis får komma iallafall.

Och jag har Inget att säga till om....
Jag tycker faktiskt att ringer man sent, och ändå får komma går det snäppet för långt när man börjar fråga om sina kompisar får komma.
Jag är pissed off just nu, och funderar på ett nyår hos mamma!

(vi är 20 vuxna och si så där 15 barn)

Jag jobbar och sliter som vanligt.
De ringer efter mig på jobbet, nu utöver mina arbetsuppgifter - vilket uppskattas!

Hur som helst, i ett svagt ögonblick svarade jag ja till att ha nyårsfest här.
Men eftersom jag jobbat mest hela tiden har jag inte hunnit tänka över den alls.

Tydligen grunnade jag på detta i natt.
För på morgonen vaknade jag innan tuppen, hade klart för mig vad det blir för meny.
Satte mej och skrev ner vilka som kommer, och begav mig sedan till affären för att inhandla. Det var jag och pensionärerna.
Hela min slant gick åt (var och en betalar sin del, så det blir ju inte så dyrt ändå. Sen).

Talade om för A att han inte får bjuda in mer nu.
Men. Han kan ju inte säga Nej, vad det verkar. Så, sedan mitt "förbud" kom så har ytterligare fem personer skrivits in på listan.

Vi är nu 18-19 vuxna och några färre barn.
Shit.
Shit asså.

Maten är iallafall inhandlad.
Ska bara skicka ut den till allehanda själar som har lust att laga lite mat. På nyår.
Sedan kommer jag göra rätt mkt själv.
Typ förrätt, del av varmrätt (lämnar bort köttet, tror jag) och en av efterrätterna.
Så fixar jag barnens mat också.
Dessutom jobbar jag i morgon.
Har jag nämnt ordet "shit"?
Eller möjligtvis "shit asså"?

Yeye

***

Funderar på att sälja mitt älskade obejktiv.
Jag har ett Sigma, 70-300 som jag är stormförtjust i.
Finns bara ett krux.
Mitt kamerahus har inte autofokus, och vill man då som jag fota barn så behövs AF på objektivet - vilket detta Sigma inte har.

Jag köpte det för mindre än fem månader sedan och har sedan dess kanske använt det max 5 ggr.

Känns skittrist, men det bara ligger ju där.
Nästan oanvänt.
Bättre att spara till ett objektiv med AF. Så jag har nån nytta av det.

...är min finaste jul-låt.

***

I går firades jul för första gången hemma hos oss.
Vilket kaos!

Jag som kände mig så lugn dagen innan, fick världens chock när jag insåg hur mkt mat jag i sista stund var tvungen att laga!

Men lite försenat stod ändå maten på bordet och farmor, mormor OCH morfar firade jul under samma tak.

Mina föräldrar är liksom skilda, och detta är första julen de firat i hop sedan tre år tillbaka.
Lite spänt var det allt, men det funkade.

Och när vi satt till bords skötte maten sig självt och då tomten kom blev det livat i huset - så spänningen försvann eller åtminstone glömdes bort för ett slag.

Barnen fick massa julklappar. Det var en cykel, en gitarr med mikrofon, ett kök, böcker, ritgrejjer, kläder. Ja, bara marys boychilds pappa vet allt!

Och mannen fick "guitar hero" till wii´t. Det var skitskoj att spela!

Och jag fick det finaste av allt!
En Ipod nano!
Laddar över låtar just nu och njuter av att se på min nya älskling.
Ska bli så skönt att ha nått att lyssna på under de 80 minutrarna som jag åker buss då jag ska jobba.

apropå jobb så jobbar jag i morgon, torsdag, fredag och lördag. Puh.
Har just nyss insett att jag jobbar för mkt...

Med tanke på att i förrgår natt sov jag 12 timmar, vaknade inte en enda gång. Och blev väckt, hade säkert kunna sova ett par timmar till.
Natt till i dag sov jag 10 timmar, och kunde lätt ha sovit mer.

Måste nog försöka lyssna lite på kroppen nu.

Läste precis att lilla Felicia lämnat jorden...
Tänk att man kan fästa sig så vid någon man bara känner via sin mors blogg.

Jävla skitcancer!

R.I.P Felicia

***

Jag köpte julklappar förut idag.
När jag packade in dem sade sonen "jag fyllej ju inte åj, mamma!"
Då sade jag "nä, men detta är till morfar".
-Mojsaj fyllej inte hellej åj!
- Nej, detta är en julklapp.
-lulklapp?
- ja, varje jul kommer tomten med paket till alla. Och så kan man ge julklapp till den man tycker om.
- paket alla? Men jag haj ju jedan fyllt åj!
- ja, men på julen får Alla presenter!
- men mamma, jag behövej ju inga mej leksakej. Jag fick fyllde åj många leksakej. Nu jag haj jedan många leksakej".
- Detta är till morfar
- mojsaj fyllej åj???
- nej, det är julklapp.
-lulklapp? Ellot haj jedan (pre)sentej. Jäckej nu mamma, ina mej senter Ellot. Ge mojsaj stället! Mojsaj fyllej snajt åj.
Mojsaj äj min bästa vän i hela väjden.

Nu är årets julfest på företaget avklarat.
Så himla kul!

varje avdelning hade ett bidrag.
Restaurangen hade luciatåg, med omskriven text.
Logistik hade bildspel.
Cheferna visade hur de blivit tillsatta (de drev med sig själva).
Några spelade blockflöjt. Två låtar sedan sade en "jag märker att ni gillar det vi spelar. Så vi tänkte spela lite till. Men vi kan bara två låtar, så de får ni höra igen".

Vi sjöng. Vi har en sångerska, som sjunger gudomligt. Hon är så himla gullig och jordnära.
Hur som helst, hon ordnade vilken låt vi skulle köra.
Hon sjöng och vi refrengade.
- Det blev en hit=)

Vi fick mat också. Eller rättare sagt julgröt och skinkmacka. Gröt gillar jag inte, och mackan åt jag inte upp. Men julmusten slank ned! Likaså godiset.

Sedan bjöds på julklappar till var och en.
Vi får öppna dem på julafton, men hon sade också att vi skulle ha användning av dem i helgen.
Och nu är det ju nästan helg.
Och presenten blev bra=)

Mitt liv flyter på i rask takt.
Har inte ens hunnit köpa julklappar till någon annan än mina barn.
Till dem passade jag på att köpa då sonen fyllde år. Dvs i november. Sedan har jag inte hunnit...

I går var jag på hjärt-lungräddningskurs som var så jäkla bra!
vi började 8 och slutade 19.
Vi varvade teori i ett mötesrum, och hade praktik ute i varuhuset.
Många kunder som frågade vad vi gjorde och varför, tyckte samtliga att det kändes tryggt att vi hade dessa kurser! Kul=)

Jag har ju redan varit med i en HLRkurs för barn, då sonen var liten (/mindre). Och dessutom har jag ju läst lite sjuksyrreprogram på universitetet så lite kunde jag glänsa med. Tillslut frågade ledaren om jag gjort detta förr och mitt svar blev "äh, man har ju sett cityakuten" ;-)

Hur som helst, kursen var precis hur bra som helst och om ett år ska jag (om jag jobbar kvar) få gå repetitionskurs på halva tiden. Schysst att få gå den kusen en gång per år!

När jag kom hem somnade jag nästan på stört. Hann bara med ett McD-meal.

***

Och den sena kvällen gjorde att jag inte lagat någon mat att ta med i matlådan till mitt andra jobb.

Jag började idag 7.30.
Vid 11 hade vi lunch (!) och jag fick springa in till stan för att handla mat.
Vi slutade jobba 15

Jag sprang in till stan igen, för att hinna med första bästa buss till mitt första jobb.
Och där spenderade jag 5 timmar till i kassan.
Med bara en 10minutersrast, då dessutom köket stängt och jag fick fortsätta jobba hungrig (åt som sagt lunch 11).

Så ja, jag är rätt mör både i skallen och i kroppen nu.
Jag gick till jobbet i morse, stod hela dagen där, sprang in till bussen för att stå hela kvällen på jobbet där.
Det känns, vill jag lova!

***

Jag fick inte jobbet jag sökte här om dagen=(

Faktiskt riktigt ledsen över det.
Jag trodde mig ha en liten chans, det kändes så på intervjun.
Men så pratade jag med några andra som varit på intervju och då förstod jag självklart eftersom de har mer erfarenhet än mig.
Men idag när hon ringde blev jag ändå nere. Känns inte kul. Alls.
Varför får aldrig jag nått jobb? Nått riktigt jobb? Gärna där jag är behovare nu, det är liksom mitt drömjobb...

Yeye, hon (chefen som ringde) vill gärna ha mig som behovare och det tackade jag ja till,
Avdelningen det gällde är min favvoavdelning, och jag vet ju att de vill anställa folk med erfarenhet. Dessutom Tror jag att det kan bli lite personalförändringar snart och vill jag då få jobb får jag se till att ha erfarenhet.
Bättre än inget.
Så vi ska träffas nu i veckan för att diskutera.

Jag har inte hunnit handla färdigt alla julklappar ännu.
Och vette katten när jag ska?!?!?!

Jag jobbar hela veckan, men är förhoppningsvis ledig på söndag.
Fast, vem känner för att handla julkappar dagen innan julafton?
Entra bara jag, eller hela stan.

***

I torsdags och fredags jobbade jag sent. Var inte hemma förrän vid 22snåret.
Inte kul.
Ena dagen satt jag ensam kvar i kassan, medans en vild norrman ville handla färdigt.
Kl 21 (en timme efter stängning), hade han betalat sina ynka pengar och jag var Inte glad (inte han heller).

I fredags var jag på veckans andra intervju.
Den första gick inte alls bra, eftersom tjänsten redan var tillsatt när jag kom dit. Så varför jag skulle dit vet jag inte?!?!

Fredagens gick bättre och jag HOPPAS VERKLIGEN att jag får jobbet.
För mig låter det som handen i hansken, och jag tror det skulle passa mig perfekt!

Men....
Vi var 300 ansökande, och 10 togs ut till intervju. 3 av dem har jag pratat med, och de har alla längre erfarenhet än mig. Så möjligheten för mig att få drömjobbet är nog minimal... =(
- vilket är jäkligt trist, eftersom jag skulle sköta jobbet bäst! =)

Hur som helst, håll tummarna för katten!!!

***

i går var jag, sonen och morfarn till morbrorn (med familj) eftersom min bror fyllde år på lucia.
Det var några mysiga timmar, tillsammans med fasters älskling som nu kan krypa!!
Vi kom hem sent, det tar liksom 3 timmar att åka bilen.

Sonen skötte sig exemplariskt hela dagen och hela bilfärden.
Det enda han tyckte var trist var då vi skulle åka.
"Dumma mamma. Dumma mojsaj. Dumma mojsajs jacka. Dumma mojsas bil".

***

Idag började jag mitt nygamla jobb.
Ska jobba en vecka på arbetsplatsen jag hade för några år sedan. Andra arbetsuppgifter dock.
Kändes märkligt att vara tillbaka, men kul att träffa arbetsledaren- som råkar vara en av mina goaste vänner!

Efter arbetspasset skickades jag hem med tre kassar kläder!!!!
Rara du!

Kläderna är jätte söta, "tyvärr" tyckte även sonen det. Kläderna är nämligen ärvda från hans stora kärlek och det råkade jag tala om för honom. Efter att ha kikat igenom alla kassar valde han tillslut Ms badtofflor. De har han gått omkring med hela kvällen. Högern på vänstern, och vänstern på högern.

***

Efter jobbet åkte vi och handlade.
Efter det åkte vi hem och lagade pommes och fläskfilé.
Efter det åkte barnet i badkaret, och efter henne åkte mamman med.
Mamman tog fram saxen och råkade klippa dottern lite ( i vattnet, och det var faktiskt ganska smart. Hårigt, men dottern satt stilla!). Sedan kom sonen och ville vara med. Då blev även han tillklippt. Han försökte övertala mamman att vi kunde klippa honom i morgon. När inte det gick drog han till med "mamma du behövej inte klippa mej nu. Pappa klippte mej föjut. Pappa äj faktiskt duttig och klippa mej. Han jodde fint. Ellot så fin i håjet nu. Pappa klippte föjut. Det jäckej nu mamma. Inte klippa mej idag"
Pappan hörde och förnekade bestämt, mamman vart inte förvånad. På pappan.

***

I morgon ska jag vara med på hjärt-lungräddningskurs!
Får en kurs mellan 8-18.30 på varuhuset, och får samtidigt betalt!
WOW!

Och varför jag ska vara med har jag ingen aning om. Men jag tackar gärna ja!
- Det är viktigt kunnande, särskilt när man har barn!!!

Sjukt kul alltså - jag skall på anställningsintervju i morgon  (där jag är behovsanställd)!!!!!

Hon som ringde frågade om jag var på jobbet, nej svarade jag. Då svarade hon att hon precis pratat med "min chef" och han hade sagt att jag jobbar typ jämt=)

Hur som helst, mitt hrm i rubriken kommer sig av att som vanligt har jag glömt vad det är jag sökt....
Skitpinsamt....

Jag vet vad tjänsten kallas, det talade hon om. Men faktiskt har jag inte en enda susning vad det innebär...
Jag vet iallafall att det är på 30 timmar i veckan.

- Har sökt ett antal tjänster inom företaget. Kanske är dags att skriva upp VAD jag söker!

Sonen var nyss busig, och jag sade till honom på skarpen.

Han kom fram till mig, med tårar i ögonen och sade "jag vill ha min pappa nu".
Då sade jag "men pappa jobbar, han kommer sen"

Då svarade han "jag vill jinga min pappa nu. Pappa äj min bästa vän".

Då smälte mitt hjärta, jag tog honom i famnen och sade att det är klart vi ringer pappa och talar om det.
Så, sonen ringer och säger "bästa vän pappa. Min bästa vän" och pappan svarar att sonen är hans bästa vän.

Gullepluttar

Jag har varit ledig 1 dag på 12 dagar....
Det börjar ta ut sin rätt... :-(

Dessutom jobbade jag över 10 timmar i går, fulldag idag och fulldag i morgon.
Och är dessutom nyligen hemkommen från X-julfesten.
Julfesten då respektive får hänga på, och således viktigt för A att jag henkade.

Festen började 18.00
Jag slutade 18.02
Körde ilfart hem, bytade om till nyinköpt strass (billigt tjafs, lite blingbling o spray i håret- det fick duga)
Kom dit sent, ca 40 minuter. Pappachefen surade lite över att vi var sena, A förklarade läget och pappachefen passade på att tala om igen att vi var sena. Men daaaaaaaaaaah!

hur som helst, vi åt årliga julmiddagen á la förrätt; sillbord. Varmrätt; oxfilé m béasås o råstektpotatis, mellanrätt; fyrverkerier av sällan skådat slag (uppskattningsvis för typ 100.000:- ), glassdessert och sedan kaffe med choklad.
Inga nyheter detta år heller, förutom att de skippade karaoke och linedance och "bara" hade en trollkarl på plats som var skitduktig. Jag vet Inte hur han gjorde det, men skicklig var han!
Just ja, något som alltid återkommer är julsångerna. Julsångerna brukar bestå av en man med gitarr och ett sånghäfte med "guldbruna ögon", och annat att sjunga med i, i liknande stil....

jag åkte hem halv 11, av lite olika skäl. Sånghäftet är ett. Ett annat är att jag som skulle köra hem var nykter. Alla andra skulle visst Inte köra hem....

... för en tid sedan så brände det till i fickan där telefonen låg.
Det gjorde förbaskat ont.
Som en stöt, eller som att det rent av brinner. Räknade med hål i fickan (vilket det inte var).
Detta fortsatte att hända gång på annan, och tillslut fick jag nog och lämnade in telefonen på reparation.

Den är nu lagad, men ALLA mina nummer är bort-raderade...

Så, ringer jag inte så vet du varför.
Och vill du vara gullig får du gärna smsa, msna eller maila ditt nummer. Eller ringa, alltid trevligt att höra din röst!

***

I går ringde de från jobbet och frågade om jag kunde jobba om typ en timme.
Det innebar att jag fick ringa svärmor som galloperade hitåt. Sedan satte jag mig på bussen, för att 45 minuter efter påstigning stiga av vid arbetsplatsen (ja jag vill ha bil!)

Så jobbade jag till stängning.
Fick några nya tider för veckan, bla torsdag som är helig.
Ska träffa en kompis då, så jag sade att "visst,jag kan jobba, men måste sluta 16. Senast!" Han hade tänkt sig att jag skulle vara där längre, men har man power så har man!

Idag däremot fanns ingen ledig tid, vilket skulle reslutera i ledig tid för mig!
Inte mig emot, med tanke på att jag jobbar helg.

Men så idag ringde han igen.
Kan du komma idag?
Jobba mellan 15-19
Ja, visst svarade jag. Ringde dagis.

Någon timme senare ringde han igen; kan du tänka dig jobba till 20?
Hrm,, hrm.... hrm... ja.... hrm....jo det kan jag väl...hrm, svarade jag då.

Ååååååh vad du är bra! Kom in till mig sen så ska jag ordna ett bra schema till dig!
=)
Det lönar sig att jämra sig!

***

Sökte ett jobb inom företaget som arbetsledare.
Jag förstod redan på intervjun att jag inte var vad de sökte. De sade det inte rakt ut, men jag fick på känn att de ville ha en arbetsledare med yrkeserfarenhet.

Så, här om dagen fick jag domen. Jag fick inte jobbet, eftersom jag inte varken riktigt kände till arbetsdelen, eller var arbetsledare. Precis vad jag trodde svarade jag. Trist, eftersom jag bara söker jobb som jag tror mig passa för, men jag hade försått det innan. Men att jag vet vad jag vill, och gärna börjar på golvet och arbetar mig uppåt.

Chefen svarade då att "du är precis det vi på **** vill ha! Jag blev starkt imponerad av din intervju, men vi hade kandidater som vi måste ta pga deras tidgare erfarenheter. Däremot vill jag att du ska veta att dyker det upp ett jobb här som passar dig bättre så vill jag gärna vara din referens. Din personlighet och hur du arbetar är det vi söker, så säg bara till!"

Roligt att få höra sådana värmande ord från chefen!

I går pratade jag med en ledare på kontoret. Jag pratade om mina barn och ditten och datten och att jag har tur som får jobba nästan fulltid som behovare. Då sade hon spontant "jag tror alldeles säkert att du kommer bli fast här snart!"

Wooohooooooooo, hoppas hon har rätt!

... var pappa och Sten på en sådan där maratontävling.
Jag, svärmor och barnen var på plats och hejjade.
Detta är några månader sedan och det är inte så att vi livar upp sonens minne kring händelsen direkt.

Men så idag var vi på bussen.
Sonen frågade om han fick hejja på bussen, för den körde så långsamt.
Ja hejja på du, svarade jag.

Hejja bussen, skrek så sonen en kort stund.
Sedan stannade han upp och tänkte till.
Och bytte till "Hejja pappa, hejja Ten. Hejja pappa, hejja Ten"

Så tittade han på mig och frågade om han kunde få en gul cykel, så kunde mamma och pappa skrika "hejja Ellot".
Sedan tänkte han lite till och konstaterade att Hugu borde få en cykel. Då kan mamma, pappa, Ten o Lisa hejja Ellot hejja Hugu!

***

Här om dagen var vi på Ikea.
Vi diskterade vilket kök vi skulle välja. Sonen tittade på oss och talade om att "köket inte plats i pappas blå bil!".
Nästa kök fick visst inte heller plats.
Men så kom vi till Barnens Ikea. Där fann han en kul mojäng och skrek "mamma mamma, denna plats i pappas blå bil! Den taj vi!"

=)

Idag raggade vi på en kompis, Jan.
Jan råkar nämligen ha krok på sin bil, så då å då blir just han raggad av familjen M.

Barnen lämnades hemma och vi for, med Jans hjälp, till IKEA för att handla *badrumsmöbler.
Väl där insåg vi att det vi tänkt oss inte längre fanns i sortimentet, så vi var tvugna att på plats hitta en ny lösning.
Till Jans obelåtenhet.

Men vi byggde och skissade. Och skrev upp. Och hämtade ut.

Råkade även handla en del mer grejs.
Typ, en hylla till tvättstugan, dekoration till ett fönster, ett skrivbord till moi och lite mer smått och gott.

- Det är roligt att handla!

***

*badrumsmöbler var tänkt att få vänta på sin tur. Kändes först inte som prio ett.
Badrummet renoverades med blå våtrumstapeter 1995. Och det duger ett par år till. Vi har så mycket annat som måste renoveras först.

Men så idag var måttet rågat och bägaren hade runnit över. vi stod inte ut längre.
Barnen klättrar på våra badrumsmöbler. Allt farligt läggs på den Enda hyllan som finns, och den är således överbelamrad. Alla lådor dras dagligen ut av barnen och eftersom det finns alldeles för lite förvaring packas allt på varandra.

Så, nu har vi ordnat det. Vi kommer inte renovera badrummet eller sätta kakel än på ett par år. Men vi köpte möbler ändå, mest för barnens skull. Nu har vi förvaring både högt och lågt. Barnen kan inte längre klättra upp och få tag på farligt ting. Allt går att gömmas undan, och jag gillar att gömma undan grejer!

Det har aldrig någonsin hänt att jag börjat gråta vid ett sådant här tillfälle.
Men idag gjorde jag det.
Tårarna forsade och jag tänkte bara "Hallelujah!"

Saken gäller Idol, och då Amanda sjöng grät jag.
Precis som kirsthi och det andra gänget!

Marie gav gåshud, och andreas var bra han med.
Men då Amanda kom tog hon över scenen!

Och ja, jag smsröstade också. Något som heller aldrig hänt förr!

Idag var det utvecklingssamtal på dagis.

På väg dit mötte vi en liten tjej som satt i ett träd, på dagis.

Hon skrek hej. Min son skrek hej!
Sedan skrek han igen "Vad göj du i tjädet egentligen?"
Hon svarade "jag leker"
Min son gick några steg, vände sig om och skrek tillbaka "jaha du, jasså.Oooooookej. Hejdå då!"

På mötet diskuterades att E och M leker så bra i hop, och att E gärna hänger på vad M gör.
Och mitt svar blev - bra, men jag vill också att ni delar dem åt! E måste lära sig att vara själv och våga ta för sig mer.

Jag dissade en del grejjer, var konsekvent men ganska hård. Så nu vet de vart jag står.
Snälla rara Hunney KAN faktiskt tala för sig, även om Hunney mest verkar snäll och medgörlig.
Skenet bedrar!

***

I morse var jag på säkerhetsutbildning på mitt företag. Eller mitt och mitt, men där jag jobbar en del av tiden.
Ett lagomt pass på tre ynka timmar. Efteråt passade jag på att handla julklappar så pengarna rök!
Hade lite tid innan barnen skulle hämtas, så jag busade lite.

Handlade spel, häst, docka, bilar, mikrofon, ritgrejjimojer etc etc.
Mina barn får nog inte mycket mer i julklapp än det jag köpte idag. FAN vad dyrt det är med små plastmojänger!
(ps, kanske jag handlar liiite mer. Hade ju tänkt några grejjer till, men det blev för dyrt. Kanske jag får en slant till innan jul som jag kan handla upp. Eller inte)

Sedan åkte vi hem och morfar kom på besök.
Efter det tog jag barnen till dagiset på det dära ovanstående utvecklingssamtalet.
Och efter det lyckades jag övertala pappan till att åka till...där jag jobbar.

Mannen sade "ok, men vi ska inget handla. Åtminstone inget oplanerat".
Jag korsade fingrarna och sade "ok!"

Väl inne var det mest jag som stod för att fylla varuvagnen. Fast jag skyllde mest på mitt rabattkort. Det blir ju så billigt då!

Sedan åt vi god mat inne på restaurangen och så hamnade mannen på fynd.
Väl där propsade han på att vi måste ha minst två små bokyllor. Vi kan ha dom där eller där, eller så kan barnen få en varsin eller så kan E ta båda!

Jaja, håller man mannen nöjd och glad så märks inte resten i vagnen av så värst mycket.
(det blev jag som fick betala så han brydde sig ändå inte, den lurendrejjaren!)

Väl ute ur kassorna (jag hade hälsat på ALLA mina kollegor och de hade noterat att vi fanns där) så började min son GALLSKRIKA!

Han såg nämligen godiset som fanns i bistron.
En mattant kom och pratade med honom och sade "men det är ju inte lördag idag. Då får man inte köpa godis"
Reaktionen blev den motsatta, han började skrika ännu mer. Alla vände sig om.
Sonen sprang i väg och gömde sig och jag sprang efter. Med ett oskyldigt leende på läpparna.
...och tyckte allt var jättepinsamt....

***

I morgon jobbar jag 10 timmars pass!
Och sedan lördag och söndag blir det nog vanligt 8 timmars.

Blir nog ganska tröttsamt.

Ingen aning om vilken rubrik som Egentligen passar.

***

Blir lite stöd på barnens dagis.

De klagar lite på oss. Tycker att barnen har för lite ombyte.
Vad har era barn för ombyte på dagis?

vi har iallafall Alltid;
ca 5 par tröjor var (och med syskonens möjlighet att faktiskt låna av varandra!)
minst 2-3 par byxor
De har vantar, kanske ett par. Gärna två.
De har regnkläder
De har mössa
Ett gäng strumpor
och en varsinn overall

Jag tycker att med tanke på att vädret inte är värre än det är så räcker detta gott och väl.

Dagis tycker att vi ska ha med regnkläder, vantar och extra tröjor att dra på ovanpå.
Men DAAAAAAAAAAA!

Hemifrån går de klädda med långkallingar, brallor, ett par strumpor, en tshirt och en tröja.
Räcker inte det alltså???

Yeye

***

I går ringde en tjej från jobbet och undrade om jag kunde jobba som idag.
Nja, svarade jag. Det hänger på kläderna.
Jag fick bara ett ombyte och de hänger just nu på tork.
Hon lovade mej ett ombyte till.

Hur som helst, så lyckades jag torka mina kläder, och stryka dem enligt etikettens alla regler - så dagens planer får läggas på is. Jag går till jobbet och det dära roliga som jag tänkt göra får göras en annan dag.

yeye igen.

***

Min dotter fick för någon vecka sedan en hel kasse med arvekläder.
Hur fina som helst, och jag är sååååå glad över dem!

Men det är inte bara jag som är glad i dem.
Sonen är också väldigt glad i dem.
Han är särskilt glad i förra ägaren.

Sonen tycker heller inte om att vara smutsig.
"gaaaaaaah, smuss! Äcklig!" säger han, och drar av sig sina kläder.
Sedan drar han på sig dotterns arvekläder. Ett par rosarandiga brallor.
"åååååh titta mamma. Så fin jag blev! Lika fin som M...."

Just nu är jag inte särskilt orolig.
Han kan få klä sig i tjejkläder om han vill.
Men fortsätter det i tonåren börjar jag nog fundera ;-)

Jul.
Strålande jul?

***

Jag har påbörjat städningen som rättar till eländet som var då jag jobbade och som återställer evetuell misär innan den trätt i kraft i veckans slutända - då jag jobbar igen.

Mannen är en mycket bra hemmapappa, han fixar och trixar och barnen är nöjda.
Något han Inte är så bra på är att med egna ögon se var som behövs göras här hemma.
Städ och plock.

Ber jag honom så brukar han göra ett bra städjobb.
Men i övrigt är han inte så bra. På städ.

Alltså får jag ägna mig några dagar åt att återställa och förbereda.

Och när jag ändå håller på att städa kan jag lika gärna duka fram julen. Liiiiite tidigt, men några gardiner får hitta sin nya plats. Stjärnor och annat får vänta tills jag får mer lust. Troligtvis nästa vecka.

***

Just nu springer sonen omkring och ger mig tomma händer. Det heter "senter" och det är tydligen låtsaspresenter.
Jag ska öppna, och tacka för den ömsom stora ömsom lilla senten.
Sedan pussar han mig, vilket är sött men ganska så.... hrm.... låt säga att han snorar....

Nu har jag nog fått 103 senter och jag har tröttnat.

-öppna senten nu mamma, öppna senten nu då, nälla öppna senten!

***

Sonen pratar på som aldrig förr.

Men vissa ord har han svårt för. SK ljud.

Maks
taksig
läksig
läks

Det slår aldrig fel, han vänder jämt på SK till KS