Hunney

... för en tid sedan så brände det till i fickan där telefonen låg.
Det gjorde förbaskat ont.
Som en stöt, eller som att det rent av brinner. Räknade med hål i fickan (vilket det inte var).
Detta fortsatte att hända gång på annan, och tillslut fick jag nog och lämnade in telefonen på reparation.

Den är nu lagad, men ALLA mina nummer är bort-raderade...

Så, ringer jag inte så vet du varför.
Och vill du vara gullig får du gärna smsa, msna eller maila ditt nummer. Eller ringa, alltid trevligt att höra din röst!

***

I går ringde de från jobbet och frågade om jag kunde jobba om typ en timme.
Det innebar att jag fick ringa svärmor som galloperade hitåt. Sedan satte jag mig på bussen, för att 45 minuter efter påstigning stiga av vid arbetsplatsen (ja jag vill ha bil!)

Så jobbade jag till stängning.
Fick några nya tider för veckan, bla torsdag som är helig.
Ska träffa en kompis då, så jag sade att "visst,jag kan jobba, men måste sluta 16. Senast!" Han hade tänkt sig att jag skulle vara där längre, men har man power så har man!

Idag däremot fanns ingen ledig tid, vilket skulle reslutera i ledig tid för mig!
Inte mig emot, med tanke på att jag jobbar helg.

Men så idag ringde han igen.
Kan du komma idag?
Jobba mellan 15-19
Ja, visst svarade jag. Ringde dagis.

Någon timme senare ringde han igen; kan du tänka dig jobba till 20?
Hrm,, hrm.... hrm... ja.... hrm....jo det kan jag väl...hrm, svarade jag då.

Ååååååh vad du är bra! Kom in till mig sen så ska jag ordna ett bra schema till dig!
=)
Det lönar sig att jämra sig!

***

Sökte ett jobb inom företaget som arbetsledare.
Jag förstod redan på intervjun att jag inte var vad de sökte. De sade det inte rakt ut, men jag fick på känn att de ville ha en arbetsledare med yrkeserfarenhet.

Så, här om dagen fick jag domen. Jag fick inte jobbet, eftersom jag inte varken riktigt kände till arbetsdelen, eller var arbetsledare. Precis vad jag trodde svarade jag. Trist, eftersom jag bara söker jobb som jag tror mig passa för, men jag hade försått det innan. Men att jag vet vad jag vill, och gärna börjar på golvet och arbetar mig uppåt.

Chefen svarade då att "du är precis det vi på **** vill ha! Jag blev starkt imponerad av din intervju, men vi hade kandidater som vi måste ta pga deras tidgare erfarenheter. Däremot vill jag att du ska veta att dyker det upp ett jobb här som passar dig bättre så vill jag gärna vara din referens. Din personlighet och hur du arbetar är det vi söker, så säg bara till!"

Roligt att få höra sådana värmande ord från chefen!

I går pratade jag med en ledare på kontoret. Jag pratade om mina barn och ditten och datten och att jag har tur som får jobba nästan fulltid som behovare. Då sade hon spontant "jag tror alldeles säkert att du kommer bli fast här snart!"

Wooohooooooooo, hoppas hon har rätt!