Hunney

I lördags hade vi en underbar kväll hos goda vänner. Inte ont anande.

På söndagen fick barnen hög feber och rejält hemsk hosta.
På måndagen fick mannen detsamma.

På tisdagen gick jag till jobbet, åkte sedan på en föreläsning (som var alldeles underbar, och som jag kommer berätta om när jag mår bättre). På vägen hem frös jag så jag höll på att gå under.
Väl hemma låg tempen på feber.

I natt hade jag 39.8
Jag frös så jag kräktes.

Sonen börjar tack o lov bli bättre. Han orkar leka lite. Men har fortfarande hemsk hosta och har lite feber.
Mannen börjar nog också bli bättre.
Dottern blir bara sämre. Nu är hon uppe i 39.8 hon med....
Och hon är medecinhatare...

Dottern har legat och sovit mest hela dagen. På mig.
Hon har inte orkat många knop.
Sonen har också varit lugn, men lekt lite med sina bilar.

Jag ringde jobbet idag och sjukanmälde sig.
Några timmar senare hade nyheten spritt sig till min chef, och hon ringde mig för att kolla läget.
Så himla gulligt!
Jag har sagt det förr, men säger det gärna igen - jag måste ha sveriges allra sötaste och mest omtänksamma chefer!
(visserligen snackade vi jobb också, men samtalet inleddes med några uppmuntrande ord)