Hunney

Natten till i går var hemsk!

Jag gick och lade mig vid 22-tiden för att vara pigg och fräsch inför jobbintervjun morgonen efter.
det var 28 grader på övervåningen och jag kunde inte somna.
Vid 23 kom sonen in, och lade sig brevid mig. Han låg och vred och vände på sig.
Jag hade inte hjärta att bära tillbaka honom eftersom vi hade balkongen öppen i vårt rum, medans vi inte kan öppna hans fönster då det inte finns någon hasp (han kan ju klättara ut??!!).
Sedan en timme senare vaknade dottern och var otröstlig, även hon fick plats i vår säng.

Resten av natten hade jag svårt att överhuvudtaget somna in. Klibbigt och varmt, och två varma barn brevid som låg och vred och vände.

halv 7 ringde klockan, och det var bara att stiga upp och förbereda för allt.
Ringde dagis och kollade om det ens var möjligt att ha dem där hela dagen.
Jag fick ju samtalet om intervjun så sent på kvällen att dagis redan hunnit stänga.
Det var ok, och strax innan 8 gick och och lämnade dem. Sonen vart kinkig, han gillar inte när saker på morgonen inte sker i den takt det brukar.
jag fick skjuts in till tåget, och halv 9 tuffade det iväg. Ett byte, sedan vart jag framme i örebro.
jag var där redan halv 11, och eftersom intervjun var vid 13tiden så hade jag lite tid att bara ta det lugnt.

Jag tog en chansning åt vilket håll jag borde gå, och en halvtimme senare hade jag hittat dit. Ringde sedan min man och kartvisning hur jag hittar till lämplig matställe. MCD.
Det låg åt ett helt annat håll och ett tag var jag fundersam om jag ens skulle våga mig gå så långt.
Två timmar bör jag väll hitta tillbaka på, så jag strosade iväg. Åt en god hamburgare och traskade sedan runt i stan.
Jag verkar ha ett jädra lokalsinne för jag hittade lätt tillbaka till utgångspunkten.

Vid 13 satt jag så på intervjun. Den pågick under en timme och allt verkar ha gått bra. Jobbet ser ut att vara mitt, ska träffa chefen nästa vecka.... fast om sanningen ska fram är jag inte helt lockad av att åka till kgb varje dag, tur och retur mitt i sommaren är 2 timmar!

yeye ett jobb är ett jobb är ett jobb!
Det verkar som om min man får fira semestern ensam med barnen i år.

Efter intervjun ringde jag så min man och undrade om han kunde kolla fram tåg och buss tider.
Tåget missade jag precis, men en buss gick halvtimmen senare. Det lät bra.
Så jag gick tillbaka hela den streckan jag gått, och lyckades klura ut några genvägar. Jag är imponerad av mig själv!

Bussen hem gick långsamt. Varmt var det och trött var jag.
Väl hemma hämtades två barn på dagis, de allra sista att välja på. Tur det var mina egna!

Sedan kom mannen hem och vi bestämde att åka till stan. Där träffade vi S, L ochd eras H och A, och K och J och deras J. Jätte mysigt!
Efteråt blev vi sugna på sprit, och åkte hem till L och S för en helkväll. Jätte trevligt!

Men mamman var trött....
Fick en välförtjänt sovmorgon idag. Dock väcktes jag abrupt då mannen skrek på mig att vi måste åka till sjukan.
Sonen hade trampat på glas och fått sig ett rejält hack. Nyvaken som jag var bestämde jag att det fick duga med plåster. Det verkar ha gått bra. Men då å då börjar det blöda igen så vi får la se om vi måste in och tvätta och plåstra om...

Idag har vi grävt. Eller snarare förberett för grävning.
Vi inväntade en grävmaskin som på eftermiddagen meddelade att han kommer först i morgon bitti.

Vi ska lägga nya stenplattor kring huset. Nu ser det ut som hej kom och hjälp oss!