Hunney

Förut när jag lagade mat ringde mobilen.
Funderade ett slag på att inte svara, då jag inte är så där jätte förtjust i att svara om nummret är okänt.
Men jag svarade.

Och i andra änden finns en brud som vill att jag kommer på anställningsintervju!
I MÖRA!
I ÖREBRO!!

Jobbet gället ett vikariat under sommaren till ett företag i kga. Inte jippie, direkt, då det är under perioden min man har semester och dagis är stängt. Men... jag vill jobba och pengar behövs.
Dessutom är jag väl en på åtminstone några som får komma på intervju, så jag ska inte ropa hej ännu!

Hur som helst, så har jag bokat tåg till 8.39 i morgon.
Har inte pratat med dagis ännu, hoppas det är ok med dem att barnen kommer tidigare och att jag hämtar senare.
Anställaren ringde liksom så sent.

Jag är framme i örebro strax efter 10.
Och intervjun är 13.
Och jag känner inte till staden.
Så vad ska jag göra alla väntande timmar?
och hur ska jag ta mig till och från allt???
Alldeles ensam....

Hem har jag inte vågat boka ngn biljett. Vet ju inte hur lång tid intervjun tar...

***

Efter samtalet och middagen tog jag och sonen cykeln till mormor på sjukhuset.
Hon skrivs ut i morgon.

Var bara där en timme, men det var mysigt.
Mamma visade att hon kan lyfta det tidigare förlamade benet!!!!

Jag vart alldeles paff! Och så jädra stolt!!!!

Armen finns dock inget liv i.
Finns möjlighet att gå så tror jag hon blir nöjd och glad, då spelar handen mindre roll.
Men bästa vore ju om hon kunde gå som vanligt och bära omkring på sina barnbarn=)